Om du inte hängde med på Maher Shalal Hash Baz-hysterin för några år sedan har du chansen nu. Nya Gok är egentligen samma fantastiska skiva som Osaka Bridge som kom 2006, bara ljudmässigt uppstädad av nestorn Bil Wells. De här japanska halvimproviserade krukmakarserenaderna har inte åldrats en millimeter dess, utan låter liksom tidigare som Burt Bacharachs bortglömda lo-fi-mästerverk du aldrig hört. Blyga trumpeter, stappligt piano och försiktiga sextiotalsmelodier inslagna i sprött rispapper för alla som viskar hellre än skriker. Perfekt vårmusik, om ni frågar mig.